Materialitet och poesins autonomi i finlandssvensk modernism

_MG_1074

Hur kan vi genom att läsa de finlandssvenska modernisterna hitta nya verktyg, angreppssätt och förståelse av vår samtid? Hur beskrivs produktionsprocesserna i Henry Parlands dikter, hur framstår materialiteten i Gunnar Björlings poesi och kan en komma åt dikternas autonomi genom en kontrafaktisk läsning av Edith Södergran?

Dessa frågor kommer vi att ägna oss åt under Lymys och Tuli&Savus kväll om finlandssvensk modernism. Under kvällen får vi höra tre framföranden som följs av diskussion under friare former. Vår ambition är förutom att uppmärksamma modernisternas 100 år även att undersöka vad experimentella och prövande läsningar kan erbjuda diskussionen om modernismen.

Kvällen är gratis. Presentationerna är på svenska och finska, frågor är välkomna även på engelska. Ingen förhandsanmälan. (Men ta med lite kontanter för varma och kalla drycker mot donation.)

//

Voimmeko löytää uusia työkaluja ja lähestymistapoja nykyajan ymmärtämiseen lukemalla suomenruotsalaisia modernisteja? Miten tuotantoprosessit kuvaillaan Henry Parlandin runoissa, miten materiaalisuus ilmenee Gunnar Björlingin runoudessa ja voiko runouden autonomiaa tavoittaa lukemalla Edith Södergrania kontrafaktisesti?

Näitä kysymyksiä käsitellään Lymyn ja Tuli&Savun iltamassa suomenruotsalaisesta modernismista. Illan aikana saamme kuulla kolme alustusta, jonka jälkeen keskustelu jatkuu vapaamuotoisesti. Tavoitteenamme on modernistien 100-vuotisen taipaleen huomioimisen lisäksi tutkia, mitä kokeellinen ja etsivä luenta voisi tarjota keskustelulle modernismista.

Ilta on ilmainen. Esittelyt ovat suomeksi ja ruotsiksi, kysymykset ovat tervetulleita myös englanniksi. Ei ennakkoilmoittautumisia. (Mutta ota muutama lantti kuumien ja kylmien juomien kolehtia varten.)

Program // Ohjelma

18 .00 Välkomstord // Alkusanat

18.15 Ville Lindholm, litteraturvetare:

Henry Parland – en proto-hipster?

Poeten, författaren och wunderkinden Henry Parland gav den finlandssvenska modernismen ett konsumtionsbaserat, ironiskt och humoristiskt grepp. Ville Lindholm försöker reda ut hur han gjorde och varför.

18.45 Anna Tomi, kriitikko, väitöskirjatutkija ja runouslehti Tuli&Savun päätoimittaja:

“och som – allt” – Gunnar Björling, simulacrum, sakset

Gunnar Björling on kryptisyytensä ja vaikeutensa takia jäänyt laajan suomenkielisen yleisön piirissä tuntemattomaksi, mutta runoilija on tavattu lukea eräänlaisena ulkopuolisena myös suhteessa omaan kieleensä ja aikaansa. Ihanne runokielen ulkopuolisuudesta tai maanpakolaisuudesta – Paavo Haavikon sanoin kaipuu seudulle “joka ei ole paikka” tai Edith Södergranin sanoin “maahan jota ei ole” – luonnehti modernismia laajemminkin, aina Ezra Poundista ja T. S. Eliotista kotimaiseen suomen- ja ruotsinkieliseen runouteen. Maanpakolaisuus nähtiin etuoikeutettuna näköalana, ulossuljetun visionäärin positiona.

Björlingin runoudessa kaikki tapahtuu rajapinnalla, mutta hänen poetiikassaan ei ole kyse havainnosta vaan pikemminkin olemassaolosta aineellisena prosessina – katkoksessa tulee olevaksi kaikki ja ei-mikään; runous ei esitä vaan tapahtuu. Alustuksessa etsitään tapoja lähestyä Björlingin runojen kosmista materiaalisuutta läsnäolon ja osallistumisen kautta, vaihtoehtona modernistiselle ulkopuolisuuden narratiiville.

19.15 Fredrik Österblom, kulturskribent verksam i Göteborg:

Dikten som aldrig var. Kontrafaktiska läsningar av Edith Södergran.

Idén om att dikten är en maskin är bekant sedan den ryska formalismens tid i början av 1900-talet. Om metaforen är riktig betyder det att litteraturanalysen är en sorts omvänd ingenjörskonst. I föreläsningen försöker Fredrik Österblom närma sig Edith Södergrans dikter genom att experimentera med dem.

Efter en genomgång av olika litteraturkritiska tekniker som har tillämpats på Södergrans lyrik introduceras en kontrafaktisk teknik som kan användas för att hitta den substantiella formen i litterära verk. Vad händer när denna tillämpas på Södergran? Och är det möjligt att genom kontrafaktiska spekulationer komma åt dikternas autonomi i förhållande till både författare och kulturellt sammanhang?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *